Jobba med idrottsskador

Är du idrottare och brinner för att hjälpa andra med att komma tillbaka efter att ha drabbats av idrottsskador? Då kanske en utbildning inom idrott och idrottsskador vore något för dig. Du kanske har en PT- eller massageutbildning i grund och botten, men vill ta steget vidare och jobba mer mot sjukvården och gå en vetenskaplig utbildning som lägger grund för både forskning och vidareutbildning i ämnet. Här går vi igenom vilka vägar man kan ta om man vill jobba med idrott och idrottsskador.

Fysioterapeututbildning

Att utbilda sig till fysioterapeut, eller sjukgymnast, som det tidigare kallades, är ett bra beslut för dig som vill kunna jobba med alla sorters skador på muskler, skelett, nerver och hjärnan. Grundutbildningen är tre år och leder till en legitimation, och du får lära dig grunderna inom anatomi, fysiologi, pedagogik, beteendemedicin samt medicinska ämnen. Det gör att du har möjlighet att jobba både på sjukhus och på privata idrottsskademottagningar. Grundutbildning till fysioterapeut finns på exempelvis Karolinska Institutet, Göteborgs universitet samt Umeå universitet

När du har gått klart grundutbildningen finns det möjlighet att specialisera dig inom idrottsrelaterade praktiker som OMT, vilket står för Ortopedisk Manuell Terapi. Detta är en typ av specialisering där du lär dig att behandla patienter som har akuta eller långvariga problem med smärta eller skador i kroppen. Utbildningen drivs vanligen i privat regi. Du kan även vidareutbilda dig inom idrottsvetenskaplig metodik på universitetet.

För att komma in på fysioterapeututbildningen krävs det ganska höga gymnasiebetyg eftersom det är en populär utbildning. Det går också bra att skriva högskoleprov för att öka sina chanser att komma in. 2017 krävdes 1,25 poäng på högskoleprovet för att komma in på fysioterapeututbildningen på Karolinska Institutet.

Naprapatutbildning

Naprapater är specialister på manuell terapi, vilket innebär att de har en nära patientkontakt och jobbar mycket med massage och så kallade manipulationer samt töjningar. Yrket kan till ytan vara ganska likt fysioterapeutens, men skillnaden är att fysioterapeuten har ett bredare arbetsfält med alltifrån gruppträning till akupunktur som arbetsmetod och naprapaten har ett smalare arbetsfält där arbetet är fokuserat kring arbetet med händerna. I detta avseende är det mer besläktat med massageterapeutens arbete, men har en stadigare förankring i forskning och vetenskap. Naprapati har visat sig effektivt vid en rad smärttillstånd, exempelvis sådana som kan uppstå då man tränar fel eller för mycket.

Utbildningen till naprapat tar fyra år och den finns på Naprapathögskolan i Stockholm. När utbildningen är slut kan man ansöka om att få legitimation hos Socialstyrelsen. Studieavgiften för att få gå utbildningen är cirka 100 000 kronor per år, och man kan ansöka om CSN-lån för att täcka levnadskostnaderna och en del av studieavgiften. De ämnen som man läser är anatomi, fysiologi, naprapati, smärta, forskningsmetodik samt medicinska och övriga ämnen.